Kort historik
Griffonen är en belgisk dvärghundsras som erkändes i sin nuvarande skepnad i
slutet av 1800-talet. Den var ursprungligen en liten stall- och råtthund och kan
därvidlag jämföras med de tyska raserna dvärgschnauzer och affenpincher. Genom
inkorsningar av dvärgspaniel och mops gjordes griffonen kortnosig och den blev
liksom dessa raser populär som sk damhund dvs. en liten knähund. Idag är den en
ren sällskapshund, men en sportig och läraktig sådan som är mycket tillgiven och
vänlig i sitt sätt.
Rasbeskrivning
Griffonen är en kort kvadratiskt byggd och kraftig liten hund. Vikten varierar
mellan 3,5 kg och upp till 6 kg. Ryggen skall vara kort och rak och svansen
högt ansatt och buren. Tidigare kuperades svansen, men det är ej tillåtet i
Sverige idag. Huvudet är runt och förhållandesvis stort med kort bred nos och
uppsvängd haka (underbett), stora mörka ögon och små halvresta öron. Griffonen
finns i två hårlag och olika färgvarianter och indelas i tre olika raser
därefter. Alla korthåriga oavsett färg heter Petit Brabançon. De röda
strävhåriga heter Griffon Bruxellois. Svarta strävhåriga och black & tan (svarta
med röda tecken) heter Griffon Belge, dit hör även de sk Melange, melerade med
svarta och röda hårstrån över hela kroppen (helst ska varje strå vara
tvåfärgat).
Pälsen hos Petit Brabançon är slät och åtliggande. Griffon Bruxellois och Belge
är strävhåriga och raggiga och ska trimmas.
Trimning och vardagsskötsel
De strävhåriga griffonerna behöver i allmänhet trimmas helt ett par gånger per
år när pälsen är så "mogen" att den kan plockas bort några strån i taget för
hand. Den skall inte klippas eller trimmas med vass trimkniv, då förstörs både
pälsens kvalitet och färg. Till utställning kan pälsen behöva putsas i flera
omgångar för att framhäva det raskarakteristiska. Ett stiligt skägg är rasens
prydnad, som naturligtvis måste kammas för att hållas rent och fräscht.
Brabançonerna behöver endast borstas och ev. finkammas, särskilt under
fällningsperioderna. I övrigt är griffonen mycket lättskött och det räcker med
daglig tillsyn att ögonen är klara och fria från hår. Öron och klor behöver
kollas med jämna mellanrum, innerörat skall vara rent och inte lukta illa.
Klorna bör klippas om hunden inte sliter ner dem själv. Med tilltagande ålder
får en del hundar tandsten, som i så fall måste tas bort.
Karaktär
Griffonen har ett vaket och livligt temperament. Den är som vuxen vanligen lugn
inomhus, men behöver få springa av sig sin energi ute. Vaksamheten gör att den
mycket väl uppfattar ljud och gärna vill tala om att något är på gång. Trots sin
ringa storlek är den en utmärkt vakthund. Den är i allmänhet mycket nyfiken och
orädd och har ett stort behov av att få vara med på allt som husets folk företar
sig. En griffon som lämnas mycket ensam och inte får vara med i
familjegemenskapen blir en olycklig och tråkig hund. Den som däremot får vara
med överallt utvecklas till en intelligent och rolig hund med stor personlighet.
Griffonen är, trots att den kan vara envis och egensinnig lätt att fostra och
lära, men det måste ske på hundens villkor och med mjuka och för hunden
lustfyllda metoder.
Utfodring
I förhållande till sin storlek behöver griffonen ganska mycket mat om den
motioneras regelbundet. Den är i allmänhet inte kräsen och behöver fullvärdig
näringsriktig mat för att utvecklas rätt. Följ alltid uppfödarens råd när det
gäller mat och matvanor. När det gäller äldre hundar som kanske lever ett
stillsammare liv måste mängden mat anpassas till motionen. En överviktig griffon
mår inte bra, hjärta och leder blir ansträngda och hundens liv förkortas.
|
