SGS - Rasstandard

Du behöver Adobe Reader för att kunna öppna detta dokument.
Har du ej detta program så kan du hämta det helt gratis och lagligt från Adobes hemsida.

Grupp 9 Griffon bruxellois FCI-nummer 80 Griffon belge FCI-nummer 81 Petit brabançon FCI-nummer 82 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; franska SKKs Standardkommitté 2004-03-29
Ursprungsland/ hemland:	Belgien
Användningsområde:	Sällskapshund
FCI-Bakgrund/ändamål: Klassifikation:	Grupp 9, sektion 3
Helhetsintryck:	De tre raserna, griffon bruxellois, griffon belge och petit brabançon, har sitt ursprung i en liten strävhårig typ av hund som kallades "smousje", vilken under hundratals år förekommit i omgivningarna kring Bryssel. Under 1800-talet korsade man in röd king charles spaniel och mops, vilket gav svart, släthårig päls samt befäste dagens rastyp. De små hundarna var mycket alerta och sades vakta vagnarna och hålla stallen fria från gnagare. De första griffon bruxellois som stambokfördes i Belgien år 1883 hette Topsy och Foxine. Vid sekelskiftet 1900 hade griffonerna hunnit bli mycket populära, inte minst tack vare drottning Marie-Henriettes intresse för dem. Griffoner exporterades flitigt och därmed spreds deras popularitet utanför Belgiens gränser.
Viktiga måttförhållanden:	De små belgiska sällskapshundarna är intelligenta, balanserade, alerta, stolta, robusta och så gott som kvadratiska. De har god benstomme men är samtidigt eleganta i sina rörelser och i sin konstruktion. De drar till sig uppmärksamhet p.g.a. ett nästan mänskligt ansiktsuttryck. Två av raserna är strävhåriga men med olika pälsfärg medan petit brabançon är släthårig.
Uppförande/karaktär:	Griffon bruxellois, griffon belge och petit brabançon är balanserade små hundar som är alerta, stolta, mycket trogna sina ägare och mycket uppmärksamma. De får varken vara timida eller aggressiva.
Huvud:	Huvudet är rasernas mest karakteristiska och iögonfallande kroppsdel. Det skall vara tämligen stort i förhållande till kroppen och uttrycket sägs vara nästan mänskligt. Hos griffonerna skall pälshåret vara strävt, utstående och raggigt. Det skall vara längre över tandard för GRIFFON BRUXELLOIS/GRIFFON BELGE/PETIT BRABANÇON ögonen, på nospartiet, kinderna och hakan så att det formar en skepparkrans.
	Skallparti Skallpartiet skall vara brett och runt med väl rundad panna. Stop Stopet skall vara mycket markerat. Nostryffel Nostryffeln skall vara svart, bred och ha väl öppna näsborrar. Den skall vara ansatt i linje med ögonen. Nostryffelns spets skall vara så tillbakalutad att hakan och pannan är på samma plan när man ser nospartiet i profil. Nosparti Nospartiet, inkluderat nostryffeln, är mycket kort och skall inte vara längre än 1,5 cm. Hos petit brabançon ter sig nospartiet längre genom avsaknad av lång päls. Uttrycket blir otypiskt om inte nospartiet är uppsvängt eller om nostryffeln är ansatt lägre än i linje med ögonen. I bägge fallen är felen allvarliga. Läppar Läppkanterna skall vara svarta. Läpparna skall sluta tätt an. Överläpparna skall inte vara fylliga eller täcka underkäken. Lösa läppar stör det önskvärda uttrycket. Käkar/tänder Underkäken skall vara uppsvängd och bred, den får inte avsmalna till en spets. Underkäken skall sticka ut framför överkäken. Raserna skall ha underbett. Över- och underkäkens incisiver skall sitta på en rak linje och vara parallella. Munnen skall kunna hållas väl stängd och får då varken visa tänder eller tunga. Det är synnerligen viktigt att käken är bred och att hakan är kraftigt markerad. Det skall månas om att incisivbortfall inte föreligger. Ögon Ögonen skall vara placerade brett isär, vara stora och runda men aldrig utstående. De skall vara så mörkt bruna som möjligt. Ögonkanterna skall vara svarta och helst skall ingen ögonvita synas. Små, ovala eller ljusa ögon är fel. Öron Öronen skall vara små, högt ansatta med tillräckligt avstånd emellan dem. Okuperade öron skall vara halvresta och övertippade framåt. Det är inte önskvärt med stora öron eller öron som hänger ned efter huvudets sidor. Kuperade öron skall vara spetsiga och upprätta. Okuperade eller kuperade öron är likvärdiga. KUPERING AV ÖRON ÄR FÖRBJUDEN I SVERIGE.
Hals:	Halsen skall vara medellång och harmoniskt ansatt mot skuldrorna.
Kropp:	Kroppslängden skall vara ungefär densamma som mankhöjden. Helhetsintrycket skall vara en liten, kvadratisk och kraftfull hund.
	Manke Manken skall vara något högre än rygglinjen. Rygg Ryggen skall vara plan, kort och stark. Ländparti Länden skall vara kort och muskulös och endast svagt välvd. Korset Korset skall vara brett och plant eller endast mycket svagt sluttande. Bröstkorg Bröstkorgen skall vara bred, väl nedsänkt mot armbågarna. Bröstbenet skall vara tydligt markerat vilket gör förbröstet framträdande, sett i profil. Revben skall vara väl välvda men varken tunnformade eller för flata. Underlinje Buklinjen skall vara något uppdragen och flankerna tydligt markerade. Svans Svansen skall vara högt ansatt och bäras tämligen högt. Den okuperade svansen bärs upprätt med svanstippen böjd mot ryggen, utan att nå ned till den. Svansen kuperas tämligen kort i hemlandet. Stubbvans, krokig, eller ringlad svans är allvarliga fel. SVANSKUPERING ÄR FÖRBJUDEN I SVERIGE.
Extremiteter:
Framställ:	Frambenen skall vara parallella med god benstomme och ansatta tillräckligt väl åtskilda. Skulderblad Skuldrorna skall vara normalt vinklade. Armbåge Armbågarna skall ligga väl intill kroppen Mellanhand Handlovarna skall vara starka. Framtassar Framtassarna skall vara små och runda, varken inåt eller utåtriktade. Tårna skall vara tätt slutna. Sammanvuxna tår är inte önskvärt. Trampdynorna skall vara tjocka och så mörka som möjligt. Klorna skall helst vara svarta, eller så mörka som möjligt.
Bakställ:	Bakbenen skall ha god benstomme och vara helt parallella. Vinklarna i fram- och bakstället ska harmoniera. Knäled Knälederna skall vara tillräckligt vinklade. Has Hasorna skall vara korta, varken tätt eller brett ställda. Tassar Baktassar som framtassar. I ursprungslandets standard anges att sporrar inte är önskvärda.
Rörelser:	Rörelserna skall vara kraftfulla och parallella med gott påskjut bak. Höga eller vevande frambensrörelser är fel.
Päls:
	Pälsstruktur Griffon bruxellois och griffon belge skall ha sträv päls med underull. Pälsen skall vara naturligt hård, svagt vågig, inte lockig och den skall trimmas. Pälsen måste vara tillräckligt lång för att pälsstrukturen skall kunna bedömas. För lång päls är inte önskvärt då det fördärvar helhetsintrycket. Silkesaktig eller ullig pälsstruktur är ett allvarligt fel. Pälsen på huvudet bildar hos griffonerna skägg och mustascher. Den längre, tjockare pälsen börjar i höjd med nostryffeln-ögonen och sträcker sig från öra till öra och täcker nospartiet och kinderna. Längre päls formar också ögonbryn. Petit brabançon är släthårig. Pälsen är hård och glänsande och som längst 2 cm. Färg Griffon bruxellois: Röd, rödaktig; lite svart är tillåtet i pälsen på nospartiet. Griffon belge: Svart, svart med tanteckning. Tanteckningen skall vara tydlig och ha klar färg. Svart och röd melerad pälsfärg är tillåtet men rent svart eller svart med tanteckning föredras. Petit brabançon: Samma färger som hos griffonerna är accepterade. Det skall finnas en mörk mask. Hos äldre hundar accepteras grå eller gråsprängd mask. För alla tre raserna gäller att några få strån vitt accepteras på bröstet men det är inte önskvärt.
Storlek/vikt:
Vikt:	Vikten varierar mellan 3,5 kg och upp till 6 kg.
Fel:
	Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
Diskvalificerande fel:	- Aggressivitet eller extrem skygghet. - Nostryffel som inte är svart eller som saknar pigment. - Tunga som är ständigt synlig när munnen är stängd. - Sned underkäke. - Överkäke som är längre än underkäken. - Annan färg än de i standarden föreskrivna, som grå, blå med tanteckning, brun med tanteckning eller leverfärg. - Vit fläck.
Nota bene:	Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
Testiklar:	Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.