Avelsråd  Avelspolicy  Avelsstrategi  Handlingsplan  RAS i PDF  

Inavelsgrader  Registreringar  Valpningsenkät

SGS RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2005-2009

SKK har den 27 april 2005 fastställt de rasspecifika avelsstrategierna för griffon bruxellois/griffon belge/petit brabançon. De fann strategin väl genomarbetad och korrekt förankrad i klubben.

2007 revideras RAS med en rekommendation om ögonlysning för att få bättre kunskap om ögonsjukdomarnas förekomst inom rasen och om möjligt förhindra en spridning. Läs mer>>

Under 2005 och 2006 konstaterades några fall av ärftliga eller misstänkt ärftliga ögonsjukdomar hos griffon. Av 90 undersökta hundar fick 18 diagnos av något slag. En hund fick diagnosen PRA, en PRA-liknande och en retinopati. 

SKKs generella rekommendation när det gäller hund som konstaterats ha PRA är att den skall ej användas i avel, inte heller hundens föräldrar, avkomma eller helsyskon. Dessa avelsåtgärder är huvudregel vid sjukdom som har misstänkt recessiv arvsgång.

Arbetet med RAS

Rasklubben Svenska Griffonsektionen (SGS) har fått i uppdrag av

Svenska Kennelklubben (SKK) via Svenska Dvärghundsklubben (SDHK) att utarbeta denna rasspecifika avelstrategi (RAS). SDHK har delegerat ansvaret till SGS.

Strategin gäller alla som föder upp eller avlar med griffon oavsett om de är medlemmar eller inte i SGS. Denna strategi gäller i femårsperioder eller tills det att ny fakta framkommer.

Arbetet med RAS för Griffon bruxellois, Griffon belge och Petit brabançon har kontinuerligt redovisats för styrelsen och för medlemmarna på Avelskommitténs sida i Griffonbladet.

År 2002 skickades en hälsoenkät ut till 373 griffonägare, 230 besvarades. Detta får anses vara en mycket hög svarsfrekvens. Försäkringsbolagens statistik insamlades och sammanställdes sommaren 2002. Hösten 2003 skickades ett uppfödarbrev ut till uppfödare med medlemskap i SGS. Av 35 utskick besvarades 14.

Uppfödare och griffonägare har inbjudits till sammanlagt tre träffar.

Ett möte med uppfödare och medlemmar ägde rum 5 oktober 2003 med 15 deltagare. 

RAS dokumentet gicks igenom, synpunkter från deltagarna noterades och efter det reviderade styrelsen RAS till detta dokument som nu föreligger.

Statistik om griffonens nuvarande hälsostatus har inhämtats från SGS enkät 2002, försäkringsbolagens statistik samt SKK:s rasdata genom lathunden. Fakta om de olika sjukdomarna har hämtats från SKK:s hemsida och Hundens sjukdomar av Birgitta Wikström.

Griffon bruxellois, griffon belge och petit brabançon skiljs endast åt genom färg och hårlag. SGS har valt att inte presentera de tre rasvarianterna var för sig då dessa bör behandlas som en ras. Alla tre raserna får paras med varandra och kan födas i samma kull.

1

AVELSPOLICY

Svenska Griffonsektionen (SGS) har ansvaret för utvecklingen av

raserna griffon bruxellois, griffon belge och petit brabançon i Sverige. SGS övergripande mål är att väcka intresse för att främja avel med psykiskt och fysiskt samt exteriört fullgoda och rastypiska individer.

Eftersom rasens utveckling grundas nästan uteslutande på uppfödarnas val av avelsdjur är det viktigt med en gemensam policy som tar tillvara rasens möjligheter att fortleva. Därför ska aveln vara målinriktad, långsiktig och hållbar. Med hållbar menas att den ej leder till brister avseende hälsa, mentalitet och funktion eller tömmer rasen på den genetiska variationen.

Avel och uppfödning ska ske i överensstämmelse med djurskyddslagstiftningen, Svenska Kennelklubbens (SKK:s) grundregler och konsumentköplagen samt den rasspecifika avelsstrategi och den avelspolicy som utarbetats av SGS.

SGS AVELSPOLICY

Dessa rasspecifika råd ges som komplement till SKK:s avelspolicy och de uppfödaretiska regler som SKK föreskriver. 

•         Avla så att man minimerar risken att utsätta hunden och valpköparen för lidande.

•         Avla för en god hälsa som möjliggör långt liv utan hälsostörningar.

•         Avla målinriktat och långsiktigt för att säkerställa en genetisk variation och låg inavelsgrad för att rasen ska kunna lämnas över så frisk som möjlig till nästa generations uppfödare. Alltid noga överväga vad den enskilda hunden kan tillföra rasen.

•         Avla för god fertilitet och förmåga att föda utan komplikationer.

•         Avla för att bibehålla den rastypiska mentaliteten – där den välbalanserade, alerta och stolta hunden ligger till grund.

•         Avla för en funktionell exteriör. Motverka exteriöra ytterligheter genom att till avel välja individer som har god överensstämmelse med rasens standard.

•         Aktivt arbeta för att öka kunskapen om och kartlägga rasens hälsostatus för att få bättre kunskap i framtiden.

•         Uppfödare bör deltaga på av SGS anordnade uppfödarmöten och konferenser för att kunna hålla sig informerade om vad som händer inom rasen.

2004-11-15

NULÄGE

Svenska Griffonsektionen (SGS) är ansvarig klubb för raserna

griffon bruxellois, griffon belge och petit brabançon.

Som hos alla raser förekommer även hos griffonen genetiska defekter. Några har ärftlig bakgrund, andra kan påverkas eller utlösas av miljöfaktorer.

I avelsarbetet bör man utgå från att avvikelser och problem i hälsa och sundhet alltid är ärftliga tills motsatsen bevisas.

SGS har sedan tidigare rekommendation att avelsdjuren bör vara undersökta beträffande höftleder, 80-talet, patella och ögon, 90-talet.

Griffonen upplevs som en frisk ras av flertalet i SGS enkät, men i försäkringsbolagens statistik framkommer att rasen är högt belastad.

Inavelsgraden har hos griffon under de senaste åren visat en nedåtgående trend men andelen kullar med inavelsgrad över 6,25 % bör minska. För att öka den genetiska variationen behöver en större andel hanhundar användas i avel.

Fertilitet och valpning är problem som i första hand berör uppfödaren men som orsakar tiken onödigt lidande. I nuläget har vi inte information om vad rasens stora problem beror på, hur de yttrar sig eller vad man kan göra åt dem. Vi hoppas 2006 få kunskap om orsaken till dessa och då kunna arbeta fram en tydligare strategi.

Enligt försäkringsbolagens statistik förekommer många utbetalningar angående skelett och leder, som patellaluxation. SGS vill genom att uppmuntra till undersökning ge uppfödarna mer kunskap om spridningen av patellaluxation. I kommande hälsoenkät 2008 får vi utvärdera om statistiken förändrats.

Ovanstående problem går ej att rangordna utan måste genom avelsarbete förbättras under den kommande femårsperioden.

Ett flertal andra hälsoproblem förekommer hos griffon enligt statistiken och hänsyn bör även tas till dessa i avelsarbetet. De har dock givits lägre prioritet. Dessa prioriteringar kan komma att förändras med hänsyn till vad som framkommer vid hälsoenkäten 2008.

SGS rekommenderar uppfödarna att följa SKKs och SGS avelspolicy.

I griffonlitteratur beskrivs griffonen ha mycket ögonskador men det kommer inte fram i vår statistik. Trånga näsborrar förekommer enligt SGS enkät, men vi har inte funnit att griffonen har problem med andning eller är värmekänslig.

1

AVELSSTRATEGI ÅR 2005-2009

Hälsostatus 

Avla för en god hälsa som möjliggör långt liv utan hälsostörningar.

MÅL OM 5 ÅR

• Minska antalet sjuka individer, så att vår ras flyttas från premiegrupp fem till premiegrupp fyra hos Agria.

STRATEGI

• Uppfödaren ska genom att följa SGS policy och strategi minska andelen griffoner med i statistiken förekommande defekter/sjukdomar.

GENETISK VARIATION

Avla målinriktat och långsiktigt för en genetisk variation och låg inavelsgrad för att rasen ska kunna lämnas över så frisk som möjlig till nästa generations uppfödare.

MÅL OM 5 ÅR  

• Sänka inavelsgraden i genomsnitt till 2,5 %.

• Minska andelen parningar med inavelsgrad över 6,25 % till högst 10 %. 

STRATEGI

• Ej göra närmare släktskapsavel än kusinparning, 6,25 %.

• För att bredda avelsbasen använda i aveln en större andel obesläktade individer framförallt fler hanar samt bör samma kombination inte upprepas två gånger.

• Hanhund bör inte användas i avel innan han fyllt 15 månader.

• Tik bör inte paras före 20 månaders ålder. 

Patellaluxation

Avla för att minska andelen griffoner med patellaluxation.

MÅL OM 5 ÅR

• I hälsoenkäten 2008 ska 50 % av hundarna vara undersökta samt intygen insända till SGS avelsråd.

STRATEGI

• Alla avelsdjur bör före första parning undersökas av veterinär med specialitet i hundens och kattens sjukdomar. Kopia av intyget ska insändas till SGS avelskommitté. Har hunden konstaterad patellaluxation bör den ej användas i avel.

• Uppfödaren bör informera sina valpköpare om sjukdomen och uppmuntra till knäledsundersökning även av hund som inte används i aveln.

• Hunden ska vara lägst 12 månader vid undersökningstillfället. Tik ska ej undersökas i samband med löp.

Fertilitet och valpning

Avla för god fertilitet och förmåga att föda utan komplikationer.

MÅL OM 5 ÅR

• Minska antalet valpningsproblem till högst 35 %.

• Minska antalet kejsarsnitt till högst 25 %.

• Öka kullstorleken till minst 3 valpar i genomsnitt.

 STRATEGI

• Uppfödaren bör undvika att i flera generationer avla på individer födda i kull med enstaka valp.

• Uppfödaren av griffon bör noga överväga motivet till att eventuellt utsätta sin tik för ett andra kejsarsnitt. Hänsyn bör tas till tikens värde för rasen samt till om tidigare snitt berodde på felaktig konstruktion eller värksvaghet.

• I de fall en tik har genomgått ett andra kejsarsnitt ska tiken tas ur avel samt beläggas med avelsspärr oavsett orsaken till det andra snittet. 

>>Reviderat 2007<<

ÖGONSJUKDOMAR 

Avla för att minska risken för att allvarliga ögonsjukdomar nedärvs till avkomman. Med allvarliga ögonsjukdomar menas sådana som kan orsaka blindhet, långvarig smärta eller kräva livslång medicinering. Många ögonsjukdomar är dåligt utredda vad avser ärftlighet. 

        MÅL OM 3 ÅR           

• Alla griffoner som avses användas i avel skall vara ögonlysta med resultat u.a. med avseende på allvarliga ärftliga eller misstänkt ärftliga ögonsjukdomar. 

         STRATEGI 

• Avelsdjur ögonlyses inom ett år före parning. 

• Hund som konstaterats ha allvarlig ärftlig eller misstänkt ärftlig ögonsjukdom skall ej användas i avel. 

• Nära släktingar till hund med allvarlig ärftlig eller misstänkt ärftlig ögonsjukdom ögonlyses, i första hand föräldrar, helsyskon och eventuell avkomma.

2007-10-31

2

HANDLINGSPLAN

SGS kommer 2006 skicka ut en uppfödarenkät för att undersöka rasernas valpningsförmåga för att få större kunskap om orsakerna till de förlossningsproblem som förekommer.

En hälsoenkät kommer 2008 skickas ut till alla griffonägare och försäkringsbolagens statistik insamlas för att utvärdera avelsstrategins målsättningar.

Årligen kommer inavelsgrader och uppfödarstatistik att redovisas i medlemstidningen Griffonbladet.

Rasträff kommer att arrangeras varje år för att informera om rasernas utveckling.

Undersökningsresultat på patella, ögon och höftleder kommer kontinuerligt att införas i Griffonbladet.  

Genom att utvärdera ögonlysningsresultaten och göra konsekvensbeskrivning får vi underlag för att så snart det är möjligt formulera vidare avelsrekommendationer när det gäller allvarliga ögonsjukdomar.

SGS styrelse kommer att arbeta för en sammanslagning av de tre raserna hos försäkringsbolagen.

Uppfödarna har tillgång till rasdata och inavelsgrader genom SGS Lathundsansvarig.

Viktigt är att dagens uppfödare samarbetar och tar ansvar för våra raser för att kunna lämna över en frisk och sund griffonstam till framtidens uppfödare.

2004-11-15